Betesfisk
- En introduktion
till fiske efter betesfisk
Betesfisk är ett
måste för en predatormetare. Det ses oftast som ett
nödvändigt ont eftersom det inte är så lätt att få till det
alla gången. För det första måste man lokalisera
fisken. För det andra: få upp den. Även de dagar de är
lite kinkiga i det kalla höst- och vårvattnet. Får man till teknik och lär sig
hitta fiskeställena kan man göra det tråkiga
"måste-jobbet" till ett rofyllt och roligt moment
på fiskedagen.
Vart finns
firrarna?
Det första
problemet är att lokalisera betesfisken. Jag önskar att
jag kunde säga att det finns en regel som alltid gäller.
Dessvärre är det snarare tvärt om. Det finns inga regler som
gäller i alla vatten. Man
upphörs inte att bli förvånad över hur mycket det kan skilja sig
mellan olika typer av vatten. Är man ny på ett ställe får
man helt enkelt arbeta lite
för att hitta rätt.
Å andra sidan, har man väl gjort jobbet
och hittat rätt så har man
nytta av det nästa gång. Ett framgångsrikt fiskande efter
betesfisk upprepar sig när det är samma förhållanden.
Under en given årstid och vattentemperatur lär fisken
var på samma plats igen.
Är man nybörjare
och dessutom inte har fiskat i vattnen är det alltså
bara att jobba på. Det
finns dock några tumregler som det kan vara värt att börja arbeta
efter.
* Löja
kan man spana efter visuellt. Leta efter vak.
* När
det är kallt i vattnet under sen höst och tidig vår brukar mörten
stå i branter. Fiska gärna i branten. Utanför står de sällan. 4-5 meters djup brukar
vara bra. De kan står djupare.
*
Fiskar du från land, leta upp branta ställen genom att
studera standkanten. Där stranden sluttar ner mot vattnet
fortsätter troligen branten även unde vattenytan.
*
Stilla vatten och bakvatten är normalt bäst.
* I åar
som mynnar ut i sjöar eller rinner från sjöar kan löja, mört, björkna etc vandra upp i
åarna på senhösten för att sedan stanna där hela vintern. Då kan de stå även i ganska
strömmande partier men i regel är bakvatten att föredra.
* I de
Skånska kuståarna kan det i mynningsområden och någon
kilometer upp vara fullt med betesfiske under ganska långa
sträckor. Normalt sker detta i
oktober/november och sedan på våren i april/maj.
* Det
bästa sättet att hitta fisk: "ask the locals".
Utrustning?
Det behövs ingen
megautrustning. Om vi börja med spöt räcker det ofta med
ett 4-5 metersspö. Skall man fiska löja klarar man sig
nästan alltid med ett 3-meters. Det behöver absolut inte
vara värsta modellen. Man hittar ett full användbart
teleskopiskt spö för ca 100-200 kr. Dock är de lite
bättre spöna lite dyrare än så. Det är bra om spöt inte
är för "sladdrigt" men ändå inte superstyvt. Är man
försiktig i mothuggen och mjuk i handleden funkar det
mesta trots allt.
Ett snabbrevfäste. Du kan fästa en ögla från reven
snabbt och smidigt.
Det är bra att ha
ett
revfäste på toppen på spöt. Med ett sådan kan man
byta rev snabbt och smidigt.
Att ha färdigknutna
revar är inte ett absolut måste men det sparar en tid
och man blir mera flexibel. Trasslar man kan man bya rev
i ett grisblink.

En
färdig meterev uppvindad på en plastvinda.
Det bästa och
smidigaste är att ha några färdigknutna med sig. Det går
att köpa bra färdigknutna revar. De bästa jag sett
hittills är Exners. Annars är det lätt att göra några
revar i förväg. Häll upp vatten i en spann. Blya ner
flötena så att bara antennen sticker upp över ytan.
Vilket flöte skall
man då välja? Det finns hur många modeller som helst.
Dessutom i massor av olika viktklasser, oika pinnar,
antenner etc. Själv gillar jag Exners, Top Mix och Top
Floats flöten.
Skall du fiska i
ytan, t.ex efter löja, är ett lättare flöte med kort
"flötespinne" nedtill att föredra. Det finns ingen
anledning att ha ett som tar mer än 1g bly.
  
Några lämliga modeller på flöten för ytfiske.
Skall du fiska
djupare är flöten med längre pinne bättre. Desto mera
strömt, desto tyngre och rundare flötekropp. Normalt är
ett 1-2g det man behöver.
 
T.v strömmvattenmodell. T.h ett flöte för stilla vatten.
Det finns ingen
anledning att ha för tjock lina. Fiskar du efter mindre
betesfisk finns det absolut ingen anledning att gå över
0,16 mm.
Krokmodell och
storled beror på betet man använder. Till mindre fisk
(upp till 200g) är maggot eller en maskstump bästa
beten. Bästa kroken till detta är långskaftade krokar
med rund eller liten böj. Strl 14-18 brukar fungera bra.

Långa skaft är det som gäller. T.v en Senseimodell och
t.h en kammatsukrok. De finns även färdigknutna på
tafsar som man fäster (ögla i ögla).
Dessto kallare det
är i vattnet, desto kinkigare kan fisken vara. Då är det
bra att ha flötet exakt nedblyat flöte (så att bara lite
av antennen sticker upp) för att minsta napp skall
registreras. Det är ofta värt att ha mindre kork,
tunnare lina och känsliga flöten. Skillnaden kan vara
som mellan natt och dag.
Gör det enkelt med
placering av blyhagel. För tackel som du tänkt att fiska
djupare än 1,5 meter fungerar det bra med att ha en
"bulk" (blyhagel tätt intill varandra) ca 50-80 cm från
kroken.

Placera blyhageln i en bulk (klump) och ha ett eller två
sk signalhagel under. Fiskar du i ytan efter löj kommer
du oftast undan med att allt bly i en bulk.
När det är riktigt
kallt är det nästan alltid effektivast att fiska riktigt
när bottnen. Ibland med överdjup. Loda (mät) djupet före
du fiskar. Det gör du med ett lodsänke. Det fnns
naturligtvis färdiga att köpa men du tillverkar ett
ganska enkelt. Ibland, när jag inte hittar ett, tar jag
ett lätt bottenmetesänke och snor ett gummiband hårt
runt ögglan. Sedan trär jag kroken och linan genom öglan
och fäster det i gumminbandet. Inte helt säkert eftersom
gummibandet lätt lossnar. Om man skall göra ett själv är
det bättre att platta till ett bottenmetesänke i bottnen
och linna på lite kork med epoxylim.
Mäskning
Finns det väldigt
gott om fisk kan man komma undan utan att mäska. De går
dock inte att komma undan att man med mäsk ökar chansen
till ett lyckat fiske flera gånger om.
Du kan komponera
eget mäsk eller köpa färdigt. Det finns massor av
modeller och sorter. Ett enkelt recept med indgredienser
som kan köpas i närmaste livsmedelsaffär:
- 80% Ströbröd,
rostat
- 10% Ris eller majsmjöl
- 10% Mald hampa
- Doft till mört: Vanillin
Receptet funkar
även till löja men då kan man ha i mera ris- eller
majsmjöl. Upp till 30-40%. Dofterna är ingen
nödvändighet men ibland kan de vara "pricken" över i.

Top Mix
gros gardon är ett av flera mörtmäsk på marknaden.
Blanda i vatten
tills att du lätthet kan krama en boll. Blanda i lite
vatten åt gången och rör om ordentligt. Använde en hink
eller balja, dessto vidare dessto bättre. Vänta ca 15
min till mäsket absoberat vattnet. Då känns mäsket
torrare. Tillsätt ytterligare lite vatten.

En
möskbalja som den från Filstar kan vara praktkt men man
klarar sig långt med en diskbalja eller en vid hink.
Om du skall fiska i
yta, typ efter löja, så kan du antingen göra mäsket
riktigt torrt eller riktigt blött som en grötig välling.
Det är
viktigt att anpassa mängden mäsk efter tillgången på fisk
och hur huggvilliga de är. Du klarar dig i regel med 500g
torra ingredienser. En lätt tumregel: Börja med att kasta i
tre små (halv mandarin) bollar. Två lagom hårt kramade och
en lätt kramat. Sedan kastar du i en liten boll av en
valnöts storlek så nära flötet du kan. Gör detta ca var
tredje till var femte minut tills det börjar nappar. Då gör
du det varje eller varannan fisk som nappar.
Fiskar
du löj kastar du i en liten lös boll varje utlägg. Oavsett
vad du fiskar. Se till att mäska med precision.
Förvaring av betesfisk är egentligen inte mitt gebit. Det
kan andra bättre. Jag vet så pass mycket att jag kan
rekommendera alla att köpa en syrepump. Långa fiskedagar och
för hemmaförvaring. Om du förvara fiskarna en längre tid e
till att ha en rymlig "förvaringkärl". Tunnor, gamla badkar,
akvarium etc fungerar fint.
PS: Vad
jag läst och hört har våra myndigheter gjort tolkningar av
djurskyddslagen som berör längre förvaring av betesfisk. Jag
tror inte det finns någon tolkning eller rättsfall som berör
själva fisket med levande betesfisk. Vill man vara säker på
"rättsläget" kan man kontakta Naturvårdsverket.
Av Benni
Stefanuti, Team iTackle.se
|