Brax till Max

- Gästrike öppna, en tävling på Skandbanken

En vacker vårdag i maj fiskade jag som vanligt Gästrike Öppna. En av mina absoluta favorittävlingar. Trevliga metare, mycket och stor fisk är viktiga ingredienser för att öka trivselfaktorn. Lägg där till att min favoritmetod, the big waggler, oftast rockar fett där. I år gick det dessutom riktigt bra och jag lyckades få de två högsta dagsvikterna på hela sträckan.

 

När det ossanolika inträffar

När man har lite tur och vinner en tävling kommer frågor av typen ”Hur gjorde du ditten och datten” som ett brev på posten. Svarar man direkt efter en tävlingen eller en tävling så har man inte alltid riktigt hunnit analysera vad man gjort och funderat över varför saker och ting utvecklade sig som det gjorde. Det kan bli lite osammanhängande ogenomtänkt svammel. Många beslut kan man härleda direkt till ryggmärgen snarare än till hjärnan. Det blir lite svårt att återge vad som verkligen hände. Tänker man å andra sidan för länge är det lätt hänt att man bygger upp överväldigande efterhandskonstruktioner. Jag skall göra mitt bästa och försöka vara saklig. Inte väga in mina egna spekulationer och overifierade förklaringsmodeller. 

Freddagen

Bland det viktigaste man kan göra inför en tävling är att ladda mentalt. Därför hade jag tidigt beslutat mig för att min tid på tunnelbana veckan före tävlingen skulle ägnas åt att filura på taktik och på att få in den rätta känslan.

På freddagen, kvällen före tävlingen, kändes det som att jag också borde ha ägnat någon extra timme till att packa ihop sakerna. Vilket megakaos man lämnade utrustningen i efter Kardullen hösten före! Jag var i och för sig lite förvarnad eftersom jag tjuvtränat med sveriges rockelit. Tisdagen före tävlingen var det presskonferensen och ett release eventet för Sportfiskarnas projekt "Ge fan i mina vatten". Det arrangerades på Auqvaria på Djurgården. David, min som jobbar där, ringde och frågade om jag ville vara med och ha en metestation på plats. Svarade man snabbt ja eller? Vem vill inte träffa lite fiskande rockers!

Jag hade alltså i ärlighetens namn redan varit och skrapat av lite mögelrester och andra oidentifierbara föremål från vissa av fiskesakerna. Freddagens misär kom alltså inte helt som en fullständig överraskning. Lite mera överaskande var att jag efter mycket letande hittade mina bellor i mina Nokiastövlar.

För varje år blir jag mer och mer uttråkad av att hålla på att dona med utrustning. För att inte tala om att knyta tackel och tafsar. Tid är en dessutom en bristvara. Därför ställer jag mest upp på feeder och wagglertävlingar numera. Jag rafsade ihop tre matchspön och två feederspön så snabbt jag kunde.

Det mesta av mäsket hade jag faktiskt redan packat på tisdagen. Eftersom jag inte hinner träna något numera är jag tvungen att testa lite nya Top Mix produkter på tävling. Inte helt ultimat. Förra året fick jag med mig två riktiga smetkarpblandningar. Perfekta för method feeder, inte för waggler fiske på grunt vatten. Med lite tur hade bollarna löst upp sig till i år.

Top Mix Carp VIP är en given killer. Det åkte med. Extra Bream hade jag förvisso också testat tidigare och blivit smått förälskad i. Packade även ner några reservpåsar av en gammal bekanting: Xtasy Bream. Jag är inte mycket för att kladda med tillsatser. Dock kunde jag inte motstå doften från den förföriska flytande aromen Bream med sin citrus-cola-doft. Precis som Iglo, den gamal klassikern till isglass. Men viktigare än så och anledningen till att jag öppnade flaskan för första gången: den binder ihop mäsket utan att påverka uppsprickningstiden avsevärt. En bra egenskap vid matchspöfiske. Att ha lite färgade brökkluttar i skadar aldrig. Dessa är små och sjunker utan att fuktas. Sedan absorberar de vatten och sväller till mjuka brödbitar.

 

Lördagen

Jag blandade ihop 4 kg Extra Bream och 4kg Carp VIP. I häldes en 50% av en flaska Bream Aroma. Well, flaskan läckte i min slutna mäskbalja. Normalt räcker 25% Toppade upp med lite färgade brödkluttar som jag inbillar mig håller fisken på platsen. Om det är stora stim käkar de upp betena på nolltid och då hoppas man att de skall ängna lite tid att knapra på brödkluttar tills dess att nya bollar med pellets, casters, majs, mask och maggots dimper ner (Oj, nu spekulerade jag visst ). 

Jag tacklade upp tre wagglers. Ett Top Mix heavy match 14', ett Spro Walter World Champion Carp match 14' och ett Exquisit Medium 14'. Heavy och Carp är nästan identiska. Carp Matchen är möjligen lite lite lightare. Det låter som en biffig upptackling men dessa två spön är mera följsamma än de snabba italienska styva spöna jag använt tidigare. Dessutom är det nog med power för att kasta stora wagglers och drilla riktigt stor fisk. 


Asterx, ett tufft följsamt spö. Ett måste?

På detta hängde jag ett Exner Super Match 18g resp. 16g. Filstars Lazer Match 0,21 mm satt på rullen. Den linan är billig nog för att kunna bytas ut ofta, enligt min mening en av de viktigaste egenskaperna för en lina.

Även två feederspön kom upp. Ett Stradivari medium feeder 13' och ett Spro Walter World Champion feeder 12'. Båda med braid av typ Power X, den bästa braid jag använt. På det satt Brownings feeder bungs (eller vad de heter). På både rullspöna och feederspöt satt jag på en JVS färdigknuten tafs med en feeder1-krok  av storlek 12.

Jag hoppar nästan alltid över grundmäskningen här. Började med att mäska på samma sätt som jag underhållsmäskar. Jag skjuter ut ”bajskorvsformade” matiga bollar då och då. Intensivare ju mer det nappar. Pelletsen som jag lägger i är av en typ som inte löser upp sig förrän efter 20-30 minuter. Den här gången vart det Top Mix Red Carp pellets. Det finns massor av olika sorters pellets som funkar. Vissa löser upp sig för snabbt och då tror inte jag att man har så mycket nytta av dem i en mäskboll. Det blir i princip samma sak som mäsk. De som löser upp sig för sakta (typ karppellets som tar flera timmar på sig) tror jag är för hårda för att de skall falla en brax i smaken. Åtminstonde före det att tävlingen är över. Hoppsan. Nu spekulerade jag men det bjuder jag på. I vilket fall, jag vill ha samma effekt som med brödkluttarna. Att fisken skall kunna gå och plocka lite mat om betena tillfälligt tar slut. Blandade även upp 2 liter sticky mag med gravel i. Binder med Top Mix Arabica, det klart bästa jag testat so far. 

Anssi satt på kanten. Sedan kom Storm på min vänstra sida. Jag hade peg nummer 3. På peg nummer fyra satt Kenneth Johansson. En tuff uppgift. Jag började med att kasta ut feedern på 40 meters avstånd. Kanske lite mer. Mäskade med bella på det.

Första två timmarna gick det ganska så långsamt till. Låg inte så bra till men jag tror höll mig i topp tre på sektionen. Efter 90 minuter bytte jag planenligt till waggler. Jag började med ett rejält överdjup men labbade fram och tillbaka under tävlingen. Jag använder ett flötesfäste med räfflad "pinne" (Exner Medium) som går att justera på ett grisblink. Man slår bara ett varv runt räfflingen för att lina skall sitta utan att glida.


Exners medium float fix, ett måste?

Efterhand kom det in mera brax och id. Jag mäskade då lite längre in. Det går snabbare att veva in fisken då. Det som kändes helt avgörande var att minst 75% av nappen var lyftnapp den andra halvan av tävlingen. Fisken var ganska kinkig och jag är övertygad om att jag drog ifrån sista timmen tack vare att jag såg mina napp med Exners "lyftnappstoppar". Ser man sju fler napp än de andra har man tio till tolv kilo mer på ett naffs.


Lyftnappstoppar, ett måste?

När tävlingen var slut hade jag dryga 58 kg bralle, toppat med 6 st idar. Två pyttesmå och fyra mindre små, om man säger så. Dagens högsta vikt var ett faktum. Tvåa var klubbkompisarna Anssi med Top Mix VIP och Gyula med Top Mix VIP. Roger tyckte att jag skulle döpa om mitt Extra Bream till Top Mix Extra Id. City hade en bra dag och knep alla topp sex med undantag för att Svedlund smet mellan och tog femteplasen. Oförskämt bra med tanke på att bagging Bodd och Tompa inte var med.

På kvällen kom det en höjdare till. Vi åt på det som måste vara Gävles bästa restaurang. Thomas Söderlund hade spanat in en Libanesisk restaurang där man fick en fet måltid med åtta stycken meze, grillat samt frukt för 129kr. Mindre än ett halvt kilo mask! Att en Espresso kostade 35 kr är en annan sak. Det man förlorar på inträdet tar man igen på karusellen.

Dag 2

Skulle det blir en andradagseffekt? Svaret blev ja, men åt andra hållet. Drog peg 6. Jag började precis som på lördagen. Samma sorts mäsk och spön. Skillnaden var att jag inte sköt sticky mag eftersom min gravel var slut.... ok. Slut och slut. Jag erkänner:  hittade inte påsen förrän efter tävlingen.


Gravel, ett måste?

Ut med feedern. Inget hände. Efter en timme och lite till hade jag bara två mindre braxar samt lite smått.  Det var ganska så segt för alla. Thomas Söderlund till vänster hade tagit lite brax på waggler. Fram med mitt Spro Carp Waggler. Mitt Top Mix Heavy waggler lyckades jag bryta av toppen på genom att tappar det mot plattformskanten. Båda spöna är mjuka. Nästan paraboliska i längderna 14' till 15'. Det gör dem undebara att pumpa stor fisk med samtidigt som håvningen blir säkrare. Trots det har de en enorm power. Hade inte varit några problem med att sätta stopp för en fet fet sutare inte.  

På lördagen var löjorna än ettrigare än dagen före. Men jag väntade ut dem och när de väl släppte mina två dendrobena och man kom igenom satt det en större fisk på. Till att börja med var det mest sjunknapp men sista timmen var det åter igen dags för en period av lyftnapp. Återigen tror jag att jag såg mina napp bättre än konkurrenterna. De sista två timmarna drogs det på bra men långt ifrån som dag 1. Jag var lite orolig. Tyckte att Stormen hade haft ett böjt spö mest hela tiden. Men det kan bero på att han vevar in fisken långsamt och försiktigt. Det är ingen dum idé. Det är ingen bra idé att tappa 1-2 kg fisk bara för att man är för hetsig vilket jag stundtals kan vara.  Å andra sidan gäller det att få upp dem snabbt när de väl är inne. En svår balansgång.

Vägningen gav 23,5 kg. Det visade sig åter igen vara dagens högsta vikt. Det kändes bra att ha haft tur två dagar i rad nu när man inte är med i svängen på samma sätt som i början av seklet.

Jag vill tacka mina metekompisar och arrangörenra för en bra helg! 

Benni Stefanutti
Team Top Mix Sweden