Brax till Max
- Gästrike
öppna, en tävling på Skandbanken
En vacker vårdag i maj fiskade jag som vanligt Gästrike
Öppna. En av mina absoluta favorittävlingar. Trevliga metare, mycket och stor fisk är viktiga ingredienser för
att öka trivselfaktorn. Lägg där till att min favoritmetod,
the big waggler, oftast rockar fett där. I år gick det
dessutom riktigt bra och jag lyckades få de två högsta
dagsvikterna på hela sträckan.
När det ossanolika inträffar
När man har lite tur och
vinner en tävling kommer frågor av typen ”Hur gjorde du
ditten och datten”
som ett brev på posten. Svarar man direkt efter en tävlingen
eller en tävling så
har man inte alltid riktigt hunnit analysera vad man gjort och
funderat över varför saker och ting utvecklade sig som det gjorde. Det kan bli lite osammanhängande
ogenomtänkt svammel. Många beslut kan man härleda direkt till ryggmärgen
snarare än till hjärnan. Det blir lite svårt att återge vad
som verkligen hände. Tänker man å andra sidan för länge är det lätt hänt att
man bygger upp överväldigande efterhandskonstruktioner. Jag skall
göra mitt bästa och försöka vara saklig. Inte väga in mina
egna spekulationer och overifierade förklaringsmodeller.
Freddagen
Bland det viktigaste man kan göra inför en tävling är att
ladda mentalt. Därför hade jag tidigt beslutat mig för att min tid
på tunnelbana veckan före tävlingen skulle ägnas åt att filura
på taktik och på att få in den rätta känslan.
På freddagen, kvällen före tävlingen, kändes det som att jag
också borde ha ägnat någon extra timme till att packa ihop
sakerna. Vilket megakaos man lämnade utrustningen i efter
Kardullen hösten före! Jag var i och för sig lite förvarnad
eftersom jag tjuvtränat med sveriges rockelit. Tisdagen före
tävlingen var det presskonferensen och ett release eventet
för Sportfiskarnas projekt "Ge fan i mina vatten". Det
arrangerades på Auqvaria på Djurgården. David, min som
jobbar där, ringde och frågade om jag ville vara med och ha
en metestation på plats. Svarade man snabbt ja eller? Vem
vill inte träffa lite fiskande rockers!
Jag hade alltså i ärlighetens namn redan varit och skrapat av
lite mögelrester och andra oidentifierbara föremål från
vissa av fiskesakerna. Freddagens misär kom alltså inte helt
som en fullständig överraskning. Lite mera överaskande var
att jag efter mycket letande hittade mina bellor i mina
Nokiastövlar.
För varje år blir jag mer och mer uttråkad av att
hålla på att dona med utrustning. För att inte tala om att
knyta tackel och tafsar. Tid är en dessutom en bristvara.
Därför ställer jag mest upp på feeder och
wagglertävlingar numera. Jag rafsade ihop tre
matchspön och två feederspön så snabbt jag kunde.
Det mesta av mäsket hade jag faktiskt redan packat på
tisdagen. Eftersom jag inte hinner träna något numera är jag
tvungen att testa lite nya Top Mix produkter på tävling.
Inte helt ultimat. Förra året fick jag med mig två riktiga
smetkarpblandningar. Perfekta för method feeder, inte för
waggler fiske på grunt vatten. Med lite tur hade bollarna
löst upp sig till i år.
Top Mix
Carp VIP är en given killer. Det åkte med. Extra Bream hade
jag förvisso också testat tidigare och blivit smått
förälskad i. Packade även ner några reservpåsar av en gammal
bekanting: Xtasy Bream. Jag är inte mycket för att kladda
med tillsatser. Dock kunde jag inte motstå doften från den
förföriska flytande aromen Bream med sin citrus-cola-doft.
Precis som Iglo, den gamal klassikern till isglass. Men viktigare än så och anledningen till att jag öppnade
flaskan för första gången: den binder ihop mäsket utan att
påverka uppsprickningstiden avsevärt. En bra egenskap vid
matchspöfiske. Att ha lite färgade brökkluttar i skadar aldrig. Dessa
är små och sjunker utan att fuktas. Sedan absorberar de
vatten och sväller till mjuka brödbitar.
Lördagen
Jag blandade ihop 4 kg Extra Bream och 4kg Carp VIP. I
häldes en 50% av en flaska Bream Aroma. Well, flaskan läckte
i min slutna mäskbalja. Normalt räcker 25% Toppade upp med
lite färgade brödkluttar som jag inbillar mig håller fisken
på platsen. Om det är stora stim käkar de upp betena på
nolltid och då hoppas man att de skall ängna lite tid att
knapra på brödkluttar tills dess att nya bollar med pellets,
casters, majs, mask och maggots dimper ner (Oj, nu
spekulerade jag visst ).
Jag tacklade upp tre wagglers. Ett Top Mix heavy match 14', ett Spro Walter World Champion Carp match 14'
och ett Exquisit Medium 14'. Heavy och Carp är nästan
identiska. Carp Matchen är möjligen lite lite lightare. Det
låter som en biffig upptackling men dessa två spön är
mera följsamma än de snabba italienska styva spöna
jag använt tidigare. Dessutom är det nog med power för att
kasta stora wagglers och drilla riktigt stor fisk.

Asterx, ett
tufft följsamt spö. Ett måste?
På detta hängde jag ett Exner Super Match 18g resp. 16g.
Filstars Lazer Match 0,21 mm satt på rullen. Den linan är
billig nog för att kunna bytas ut ofta, enligt min mening en
av de viktigaste egenskaperna för en lina.
Även två feederspön kom upp. Ett Stradivari medium feeder
13' och ett Spro Walter World Champion feeder 12'. Båda med braid av
typ Power X, den bästa braid jag använt. På det satt
Brownings feeder
bungs (eller vad de heter). På både rullspöna och feederspöt
satt jag på en JVS färdigknuten tafs med en feeder1-krok av
storlek 12.
Jag hoppar nästan alltid över grundmäskningen här. Började med att
mäska på samma sätt som jag underhållsmäskar. Jag skjuter ut
”bajskorvsformade” matiga bollar då och då. Intensivare
ju mer det nappar. Pelletsen som jag lägger i är av en typ
som inte löser upp sig förrän efter 20-30 minuter. Den här
gången vart det Top Mix Red Carp pellets. Det finns massor
av olika sorters pellets som funkar. Vissa löser upp sig för snabbt och
då tror inte jag att man har så mycket nytta av dem i en
mäskboll. Det blir i princip samma sak som mäsk. De som
löser upp sig för sakta (typ karppellets som tar flera timmar
på sig) tror jag är för
hårda för att de skall falla en brax i smaken. Åtminstonde före det
att tävlingen är över. Hoppsan. Nu spekulerade jag men
det bjuder jag på. I vilket fall, jag vill ha samma effekt
som med brödkluttarna. Att fisken skall kunna gå och plocka
lite mat om betena tillfälligt tar slut. Blandade även
upp 2 liter sticky mag med gravel i. Binder med Top Mix Arabica, det
klart bästa jag testat so far.
Anssi satt på kanten. Sedan kom Storm på min vänstra sida.
Jag hade peg nummer 3. På peg nummer fyra satt Kenneth
Johansson. En tuff uppgift. Jag började med att kasta ut
feedern på 40 meters avstånd. Kanske lite mer. Mäskade med
bella på det.
Första två timmarna gick det ganska så långsamt till. Låg inte så
bra till men jag tror höll mig i topp tre på sektionen.
Efter 90 minuter bytte jag planenligt till waggler. Jag
började med ett rejält överdjup men labbade fram och
tillbaka under tävlingen. Jag använder ett flötesfäste med
räfflad "pinne" (Exner Medium) som går att justera på ett grisblink. Man
slår bara ett varv runt räfflingen för att lina skall sitta
utan att glida.

Exners medium float fix,
ett måste?
Efterhand kom det in mera brax och id. Jag mäskade då lite längre
in. Det går snabbare att veva in fisken då. Det som kändes
helt avgörande var att minst 75% av nappen
var lyftnapp den andra halvan av tävlingen. Fisken var
ganska kinkig och jag är övertygad om att jag drog ifrån
sista timmen tack vare att jag såg mina napp med Exners
"lyftnappstoppar". Ser man sju fler napp än de andra har man
tio till tolv kilo mer på ett naffs.

Lyftnappstoppar, ett måste?
När tävlingen var slut hade jag dryga 58 kg bralle, toppat
med 6 st idar. Två pyttesmå och fyra mindre små, om man säger
så. Dagens högsta vikt var ett faktum. Tvåa var
klubbkompisarna Anssi med Top Mix VIP och Gyula med Top Mix VIP. Roger tyckte att jag skulle döpa om
mitt Extra Bream till Top Mix Extra Id. City hade en bra dag och knep
alla topp sex med undantag för att Svedlund smet mellan och tog femteplasen.
Oförskämt bra med tanke på att bagging Bodd och Tompa inte
var med.
På
kvällen kom det en höjdare till. Vi åt på det som måste vara
Gävles bästa restaurang. Thomas Söderlund hade spanat in en
Libanesisk restaurang där man fick en fet måltid med åtta
stycken meze, grillat samt frukt för 129kr. Mindre än ett
halvt kilo mask! Att en Espresso kostade 35 kr är en annan
sak. Det man förlorar på inträdet tar man igen på
karusellen.
Dag 2
Skulle det blir en andradagseffekt? Svaret blev ja, men åt
andra hållet. Drog
peg 6. Jag började precis som på lördagen. Samma sorts mäsk och
spön. Skillnaden var att jag inte sköt sticky mag eftersom
min gravel var slut.... ok. Slut och slut. Jag erkänner:
hittade inte påsen förrän efter tävlingen.

Gravel, ett måste?
Ut med feedern. Inget hände. Efter en timme och lite till
hade jag bara två mindre braxar samt lite smått. Det var
ganska så segt för alla. Thomas Söderlund till vänster hade
tagit lite brax på waggler. Fram med mitt Spro Carp Waggler.
Mitt Top Mix Heavy waggler lyckades jag bryta av toppen på
genom att tappar det mot plattformskanten. Båda spöna är
mjuka. Nästan paraboliska i längderna 14' till 15'. Det gör
dem undebara att pumpa stor fisk med samtidigt som håvningen
blir säkrare. Trots det har de en enorm power. Hade inte
varit några problem med att sätta stopp för en fet fet
sutare inte.
På lördagen var löjorna än ettrigare än dagen före. Men jag väntade
ut dem och när de väl släppte mina två dendrobena och man
kom igenom satt det en större fisk på. Till att börja med
var det mest sjunknapp men sista timmen var det åter igen
dags för en period av lyftnapp. Återigen tror jag att jag
såg mina napp bättre än konkurrenterna. De sista två
timmarna drogs det på bra men långt ifrån som dag 1. Jag var
lite orolig. Tyckte att Stormen hade haft ett böjt spö mest
hela tiden. Men det kan bero på att han vevar in fisken
långsamt och försiktigt. Det är ingen dum idé. Det är ingen
bra idé att tappa 1-2 kg fisk bara för att man är för
hetsig vilket jag stundtals kan vara. Å andra sidan gäller det
att få upp dem snabbt när de väl är inne. En svår
balansgång.
Vägningen gav 23,5
kg. Det visade sig åter igen vara dagens högsta vikt. Det kändes
bra att ha haft tur två dagar i rad nu när man inte är med i
svängen på samma sätt som i början av seklet.
Jag vill tacka mina metekompisar och arrangörenra för en bra
helg!
Benni Stefanutti
Team Top Mix Sweden
|